Databasernas värld

En databas är plats där en stor mängd information är samlat och sammankopplat på ett sätt som gör det möjligt för användaren att söka efter konkreta bitar av information och dess kopplingar. Att skapa en databas handlar om att strukturera information på ett ändamålsenligt sätt för just den databasens syfte. Det finns många möjligheter för hur man strukturerar informationen och varje val har sina konsekvenser. Därför måste valet av struktureringen begrundas ordentligt både då man skapar en databas och då man använder en. Vilka typer av strukturering, dvs. typer av databaser finns då? Informationen i detta inlägg är hämtad från IT-ordboken, Wikipedia, webbresursen ”Historia i en digital värld” och föreläsningen i Kulturens digitala dimensioner 19.04.2018.

En hierarkisk databas är en primitiv databasform där information lagras i en trädstruktur. Medan den är enkel att skapa och navigera i, erbjuder den få möjligheter till manipulering. Den hierarkiska databasen begränsas av sin uppkomsttids linjära lagringsmedia.

En annan mer modern databastyp och i dagens läge mest använd databastyp är relationsdatabasen som uppfanns 1970 av Edgar Codd. Relationsdatabasen bygger på att informationen klassificeras och struktureras i tabeller (som kan också kallas för relationer). Tanken med relationsdatabasen är att informationen är strukturerad på ett så rationellt och effektivt som möjligt och undviker duplikat.

Relationsdatabas

Under föreläsningen testade jag på att visualisera hur en relationsdatabas fungerar.

Andra databaser som finns enligt bl.a. IT-ordboken är:

NoSQL och nyckel-värde-data­baser som båda kan beskrivas som mindre strikta versioner av relationsdatabasen, ob­jekt­­data­­baser som används huvudsakligen för lagring av komplext material såsom audiovisuella filer och cad-ritningar (computer assisted.), ob­jekt­­rela­­tions­­data­­baser som kombinerar element ur både relationsdatabasen och objektdatabasen och graf­­data­baser där relationerna mellan olika element i databasen representeras genom grafer.

I de flesta databastyper lönar det sig att dela sönder informationen i så små bitar som möjligt, eftersom det är lättare att sammanfoga informationen efteråt än det är att dela sönder den. Det här gäller särskilt relationsdatabasen.

Men hur blir en databas tillgänglig för sin användare? Genom ett gränssnitt.  Det engelska ordet för gränssnitt, interface härstammar från kemin och användes först år 1882. Den svenska motsvarigheten började användas år 1950 i telekmommunikation. I dagens läge betyder begreppet inom IT den anordning som gör att en människa kan interagera med teknik. Man kan också kalla det för en kontaktyta. Begreppet användargränssnitt (på engelska user interface) är kanske ett snäppet bekantare och mer förklarande begrepp. Enligt IT-ordboken avses med användargränssnitt alla sådana tekniska anordningar som gör att användaren kan använda den tekniska apparaten till dess syfte och på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. en bildskärm, en mikrofon eller en pedal i kombination med program som tolkar användarens handlingar/inmatningar, dvs. både hårdvara och mjukvara. (Se t.ex. IT-ordboken, Wikipedia.)

Källor

”Databas”, https://it-ord.idg.se/ord/databas/, hämtad 22.4.2018

”Gränssnitt”, https://it-ord.idg.se/ord/granssnitt/, hämtad 22.4.2018

Parland-von Essen, Jessica, ”Att arbeta med databaser”, Historia i en digital värld,  https://digihist.se/hdv2/4-metoder/#4_1, hämtad 22.4.2018

Parland-von Essen, Jessica, ”Att strukturera information”, Historia i en digital värld, https://digihist.se/hdv2/4-metoder/#4_1, hämtad 22.4.2018

Parland-von Essen, Jessica, Kulturens digitala dimensioner (föreläsning), 19.04.2018

 

Advertisements

3 thoughts on “Databasernas värld

  1. Ur Nationalencyklopedin: “API, engelska Application Programming Interface, specifikation av hur viss programvara kan användas av annan programvara.”

    IT-ordboken nämner också öppet API, vilket tydligen då innebär att ett visst programs API är öppet tillgängligt så att andra utvecklare kan utveckla program som funkar ihop med det. Är det månne typ som när man kan tillägga olika “plug-ins” till sin webbläsare, eller ladda ner appar på iPhonen som funkar ihop med andra appar eller med iPhonens egna ursprungliga appar? T.ex. regram-appar för Instagram och emoticon-bank för iPhonens message app.

    Like

  2. Ja, apparna kommunicerar över gränssnitt med databaser och tjänster i molnet. Det som är dåligt med många appar är att de använder andra protokoll än webb, dvs de är avsevärt mindre öppna 😦 Lyckligtvis går den nya trenden mot att använda htlm5 även i appar (dvs i praktiken är det webbgränssnitt som man gör superresponsiva). Och det är jättebra, t ex med tanke på länkad data.

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s